Stolar

I Röhsska museets samling finns mer än 500 stolar. I det öppna magasinet kan du som besökare ta del av ett urval som sträcker sig över drygt 300 år. Stolen i sig är ett intressant designobjekt som gärna ska vara bekväm, praktisk och estetiskt tilltalande.

Röhsska museet har sedan det grundades förvärvat olika stolar för att illustrera rådande inredningstrender och ideal från de historiska stilepokerna. I det öppna magasinet i museets auditorium visas 144 av museets stolar från 1600-talet fram till idag.

Stolen har pendlat mellan att vara ett bruksföremål och en dekorationspjäs och det finns därför en bred variation i museets samling. Här finns allt från ergonomiska stolar till stolar som är praktiskt taget omöjliga att sitta på.

STolens historia i korta drag

På 1600-talet bytte man från kistor och väggfasta bänkar till flyttbara möbler vilket resulterade i att stoltillverkningen tog fart. Under 1700- och 1800-talet utvecklades olika stolformer i varierande konststilar och under 1900-talet slog funktionalismen igenom på bred front. Med den gjordes ergonomiska studier av sittandet vilket kom att leda till mer funktionella stoltyper. Under andra halvan av 1900-talet har stoldesignen för många formgivare blivit ett experimentområde där fantasin och lekfullheten fått fullt utlopp.

Foto: Carl Ander, Röhsska museet. 

Här får du bekanta dig med några av dem som visas.

Den här eleganta pjäsen i mörkbetsad, skulpterad björk med läderklädsel tillverkades i Sverige vid 1600-talets slut. Vid den här tiden påverkades formgivningen av holländska och franska influenser med skulpterade ben och hög ryggplatta. Ofta matchade stolen den övriga inredningen i rummet färgmässigt.

Stol (cirka 1690) tillverkare okänd, Sverige. RKM 1174:3–1952.

Hörnstolen, ibland även kallad puderstol, användes antingen som skrivbordsstol eller när peruken pudrades. Den här typen av stol blev populär under 1700-talet då perukerna började att pudras för att få ett mjölkigare uttryck.

Stol (cirka 1780) tillverkare okänd, Sverige. RKM 229-1917.

Under 1700-talet påverkades den svenska stolsformgivningen av utländska influenser. Formspråket hade tydliga kinesiska inslag och stolarnas framben blev rokokosvängda och avslutades gärna med fågelklor eller lejontassar. De inhemskt producerade stolarna i denna stil hade ofta påverkan av fransk rokoko. Vid 1700-talets början blev det vanligare med stolar med hög rygg och rotting som importerades från Ostasien.

Den här länstolen (cirka 1720) i trä med sits och rygg i flätad rotting tillverkades i Stockholm. Tillverkare okänd. RKM 153–1909.

   

Den här bulliga fåtöljen i snidat bonat trä är utförd av den franske möbelsnickaren Jean Nadal. Under 1700-talet blir den franska rokokon modern i Sverige och överklassen importerade gärna franska möbler.  Under samma tid blir det också vanligt med stoppade möbler som var betydligt bekvämare att sitta i.

Fåtölj (1760-tal), Jean Nadal, Paris. RKM 39-1968.

Den gustavianska stilen blev modern i Sverige under den andra halvan av 1700-talet. Det var en svensk variant på klassicismen med stramare, symmetriska former och motiv med antika förebilder. Stolsbenen var raka och kannelerade och träet målades i marmorinspirerade färger i grå nyanser eller andra svala färger.

Den här stolen i björk är troligen utförd av stolmakaren Erik Larsson i Lindome, runt sekelskiftet 1700/1800. RKM 140-1916.

Under 1800-talets första hälft var Empiren eller Karl Johan-stilen populär i Sverige. Möblerna hade vid sidan av den antika inspirationen också influerats av egyptiska element. Ryggen på den här stolen har empirornament och är troligen tillverkad av stolsmakaren Johannes Andersson i Lindome.

Stol (1830-tal), RKM 30:3-1981.

Redan vid mitten av 1700-talet fick taburetten sitt genomslag som ceremoniell sittmöbel och introducerades i Sverige efter fransk förebild. Taburetten är en lägre stol eller pall utan ryggstöd. Ibland är den försedd med fyra fria ben och ett fotkryss eller som den här modellen med korsande ben. Stilen är sengustaviansk med inspiration hämtad från antiken.

Den här taburetten (1800-talets början) är i skulpterat trä med stoppad sits, tillverkad i Sverige. Tillverkare okänd. RKM 7-1916.

Utmärkande drag för möbler tillverkade i så kallad Ny-Louis XVI eller Nygustaviansk stil är blanksvärtat päronträ, sköldformade ryggar med skulpterade krön med smala och rikt svarvade ben. Till möbelklädsel föredrogs sidentyger i starka färger ofta som här med en helt slät stoppning.

Stol (1870–1889) tillverkad i Sverige med svärtat trä med sidenklädsel. Tillverkare okänd. RKM 121–1979.

Vid 1900-talets början var Art Nouveau eller Jugend en populär stil på möbler såväl som inredning. Utmärkande för stilen var organiska former och växt- och blommotiv utförda i lågrelief. Stolsryggarna var höga och ofta avsmalnande.

Den här stolen i ek med fanér och intarsia av olika träslag (sekelskifte 1900) har blom- och bladslingor i jugendstil. Stolen är en del av ett större möblemang som finns i museets samling.

Stol, tillverkad i Sverige. RKM 212:6-1965. Tillverkare okänd.

Stol 51 är tillverkad av den finske arkitekten Alvar Aalto på 1930-talet. Under den här tiden var funktionalismen ideal inom arkitektur och inredningsdesign. Funktionalism var en radikal stil som innebar ett nytt formspråk där möbler och föremål skulle formges utifrån sin funktion utan onödiga dekorationer eller ornament. Stol 51 tillverkades i Finland. RKM 48–1982.

I samlingen finns det många stolar och fåtöljer signerade den svenske formgivaren Bruno Mathsson. Kanske är stolen Eva en av de mest populära modellerna som fortsatt är i produktion nästan 80 år efter att den först lanserades. Karmstolen är i ljust böjträ med flätade oxhudsremmar. Bruno Mathsson var intresserad av funktionalismen och gjorde ergonomiska studier av sittandet.

Stolen Eva (1941), Värnamo. RKM 85–1967.

Dining chair 290 av den danske formgivaren Steen Østergaardvar är den första helt formgjutna stolen i plats. Den tillverkades 1966 på 132 sekunder genom att plastmassa sprutades in i en stor form.

Under 1960-talet var plast ett omtyckt material. Plast började användas efter andra världskriget när olja blev mer tillgängligt. Ofta imiterade plast till en början andra material och former men från 1950-talet blev plastens unika formmöjligheter tydligare. Danmark, RKM 2-1997.

Under 1980-talets postmoderna era skapades alltfler möbler som konstobjekt där geometriska och asymmetriska former på möbler blev vanliga. Samtidigt gjorde den ergonomiska och funktionspräglade kontorsstolen på hjul intåg.

Skrivbordsstolen Capisco, 1984, formgiven av Peter Opsvik var en stol som möjliggjorde en mängd olika arbetsställningar. Formgivaren inspirerades av hästsadeln och den upprätta positionen en ryttare har. RKM 5–2001.

Air-chair lanserades 1999 som en möbel att använda både inne och ute. Formgivaren Jasper Morrison arbetade i första hand med serietillverkade möbler och intresserade sig för möjligheterna för massproduktion av möbler genom olika tillverkningsmetoder och material.

Under det sena 1990-talet och början av 2000-talet löstes den traditionella synen på form upp till förmån för mer organiska och experimentella former. RKM 73-2000.

Stolen Hug i bokträ, stål och med en sittdyna i kevlarfiber är formgiven av Anna von Schewen. Formen har framställts i en datastyrd fräs och är en blandning av mjuka och hårda former och material. 2020 fick den utmärkelsen ”Utmärkt Svensk form” och har också varit avbildad på frimärken.

Hug, Sverige, 2001-2002, RKM 14-2004.

Trots att formen är traditionell är stolens råa yta och tillverkningsprocessen experimentell. Raw, 2007, är tillverkad i furu, sågad och handskuren.  Jens Fager som formgivit stolen kombinerar ofta konstnärlig form med högteknologisk framställning och produktion.

Under 2000-talets första årtionde blev det vanligare med mer organiska och experimentella former och intresset för hantverkets unika uttryckskraft ökade. RKM 48–2008.