Johan Deurell är curator på Röhsska museet och arbetar just nu med utställningen Forensic Architecture: Design as Investigation.Han har tidigare curerat utställningar som t.ex. Ocean Plastics och Unmaking Democratic Design: Fredric Paulsen på Röhsska museet.
– En curator, eller intendent som det också kallas, är personen som ansvarar för en samling eller utställning på ett museum eller annan kulturinstitution. Jag arbetar mestadels med museets tillfälliga utställningar, från idé till färdig utställning, där jag har ambitionen att undersöka kritiska samhällsfrågor genom samtida och modern design. Curatorsrollen är rätt varierande, men kräver nog ett antal kompetenser som ämneskunskap, förmåga att konkretisera och kommunicera sina idéer, samt att tänka rumsligt, visuellt och materiellt. Det gäller att utnyttja utställningsmediet och föremålens potential på bästa sätt gentemot en heterogen publik. För mig är det viktigt att behandla besökarna med respekt och förmedla kunskap. De bästa utställningarna är en visuell upplevelse som ger besökaren nya insikter, idéer och frågeställningar.
– En curator har oftast huvudansvaret för en utställning. Det innebär inläsningsarbete och att utforma ett koncept, hålla i kontakten med externa samarbetspartners, skriva utställningstexter, hålla föreläsningar och visningar och leda projektgruppen kring en utställning. Det ser lite olika ut beroende på om det är en separat- eller grupputställning, eller om det är historiskt eller samtida material. I mina utställningar på Röhsska har jag arbetat i nära dialog med formgivarna som ställer ut och formgivarna som gör grafisk identitet och utställningsdesign. Mitt jobb är inte heller möjligt utan alla fantastiska kollegor som programansvariga, pedagoger, tekniker, utställningskoordinatorer, konservatorer, marknadsförare och pressansvariga. Vi arbetar även med referenspersoner, akademiker, samarbetspartners och så vidare. Som curator jobbar man alltså med massor av olika människor i varje projekt. Det är väldigt roligt! Jag tror därför att en curator behöver vara intresserad av andra människor och besitta social kompetens på alla nivåer.
– Jag följer designvärlden, besöker utställningar, tar del av populärkultur och läser allt från fack- och skönlitteratur till nyhets- och designmagasin. Jag influeras såklart av kultur och media jag konsumerar, och min omvärld, precis som de formgivare jag ställer ut. Jag är intresserad av kritisk teori och idéhistoria – som jag ofta tänker på i relation till tendenser och uttryck inom design. Jag tror Unmaking Democratic Design började med ett Ikea-besök.
– Med Forensic Architecture: Design as Investigation vill vi visa hur samtida design kan användas som forensiskt verktyg i brottsutredningar. Det finns många frågor i den här utställningen som jag tycker är centrala och viktiga, men huvuduppgiften för oss som designmuseum är detta. Sedan lyfter utställningen frågor om mänskliga rättigheter, produktionsvillkor, digital design, geopolitiska relationer och global övervakningskapitalism.