Välkommen till en djupdykning i Valhallabadets dolda och uppenbara arkitektoniska kvaliteter. Genom rörelse, användning, material, konstruktion och rum undersöks vad det är som är så speciellt med femtiotalets simhallar – och varför Valhallabadet sticker ut.
Benoit Maire och Emma Svanberg är en arkitektduo som sedan 2023 har arbetat med ett forskningsprojekt om Valhallabadet och efterkrigstidens simhallar. Under Röhsskas arkitekturdagar är du välkommen att ta del av projektet i utställningen Valhallabadet – En hotad OS-medaljör.
Kylan i vattnet, värmen i bastun, lukten av plast, tvål och klor, ljudet av plask och rop som möter hårda ytor och mjukt vatten – ljus som reflekteras och speglas i bassängbotten, i simhallen stimuleras alla sinnen. Här möts också en mångfald av olika människor, oberoende av förmåga, kläder och sociala markörer.
Valhallabadets 25-metersbassäng. Foto: Sune Sundahl, Arkdes
Under efterkrigstiden genomgick Sverige en badhusboom – majoriteten av Sveriges simhallar byggdes under tiden mellan 1950 och 1970. Det var en tid med en byggnadskultur som präglades av konst, demokrati, hantverk. I utställningen presenteras en kartläggning av ett av pionjärprojekten från den här tiden: Valhallabadet i Göteborg.
Planeringen av badet började redan på 1930-talet men det skulle ta lång tid med byggsstopp, tävling och världskrig för Göteborg att förverkliga idéen om ett modernt badhus. Nils Olssons förslag ”3 Ronden” vann tävlingen om ett nytt bad- och idrottshus vid Skånegatan, och belönades kort därefter med en bronsmedalj för bästa sportarkitektur i OS London 1948. Det är den enda svenska byggnad som har belönats med OS-medalj, och ett av få medaljerande förslag som sedan också uppförts.
Arkitekt Nils Olsson med en modell av sitt förslag ”3 Ronden”. Foto: okänd
När Valhallbadet stod klart flödade superlativen – det var störst, bäst, vackrast, modernast – och dyrast! ”Dörrarna sprängdes” berättar tidningarna. Idag står badhuset inför en osäker framtid.
Innan simhallen rivs, har Maire och Svanberg kartlagt vad det var som gjorde att samtiden gick i taket över det nya badet. I projektet har de samlat ett arkiv över byggnaden utifrån de många olika aspekter som ger en byggnad dess karaktär över lång tid. Förutom att titta på material, rumssamband och konstruktion har de även undersökt hur sammanhanget har förändrats, vilka kvaliteter som har funnits och vad som finns kvar än idag?
I utställningen riktar de fokus på ett ämne som engagerar många, men som sällan diskuteras nyanserat och med expertis: arkitekturen. Vad är det som gör Valhallabadet så speciellt? Och kan Valhallabadet lära oss något om arkitektur och arkitektoniska kvaliteter i allmänhet?
Utställningen Valhallabadet – En hotad OS-medaljör går att se i Super Ö och är öppen under museets ordinarie öppettider 2-8 oktober.
Denna utställning är en del av Röhsska museets arkitekturdagar 2025.
Utställningen är framtagen med stöd av ARQ-forsk och Ivar och Anders Tengboms fond.
Toppbild: Idrottsmuseet.