Vi pratar med det Londonbaserade arkitektkontoret OMMX om gestaltningen av Designhistorier.
Foto: OMMX.
Vilket första intryck vill ni skapa?
– Utställningen ska kunna förändras och utvecklas under hela sin livslängd och inte vara förutbestämd eller förmedla ett enda intryck. I stället är designen ett öppet ramverk, en familj av föränderliga delar för en växande samling. Anpassningsbara möbler och temporära utställningsytor är exempel på funktioner som ska göra det lättare att förändra uttrycket och innehållet. Vi hoppas att Designhistorier kan bli en välkomnande plats för flera olika röster, inlärningsstilar och berättelser.
Vad är konceptet bakom utställningsdesignen?
– Museer presenterar inte en statisk historia utan innehållet kan ifrågasättas och skrivas om. I utställningsdesignen tittar vi på olika metoder för att utvidga berättandet. Vi vill skapa en museikultur som aktivt kan kritisera, omformulera och generera sina egna berättelser, vilket speglar de olika rösterna från objekt, individer och samhällen som de representerar.
Bild: Modell av utställningen, OMMX.
Kan ni berätta lite mer om bakgrunden till konceptet?
– Vi inspirerades av museets tidigare initiativ att visa upp föremål från flera olika perspektiv och aktiviteter bortom traditionella sätt att visa föremål. Vi byggde vidare på det i vår utställningsdesign och vill expandera salarnas roll och användningsområden till att rymma utbildning, aktiviteter, workshops jämte utställningsdisplayer.Arkitektkontoret OMMX är baserade i London och har arbetat på uppdrag av frivilligorganisationer, privat och offentlig sektor med bostäder, gallerior, festivaler, utställningar, kontor och offentliga platser.