Vad gör vi när mobilnät, el och digitala betalningssystem slutar fungera? I en krissituation kan vardagens självklara tekniker snabbt bli obrukbara. Då blir äldre kunskaper, enkla verktyg och mänsklig samverkan avgörande för att kunna orientera sig, kommunicera och överleva.
I vardagen märks systemen knappt – elen finns där, nätet fungerar och informationen är alltid nära. Först när allt tystnar blir det tydligt vad som krävs för att klara sig utan dem.
Kommunikation bortom el och nätverk
I en nödsituation är möjligheten att nå andra, dela information och kalla på hjälp avgörande. Men om mobiltelefoner, walkie-talkies och satellittelefoner slås ut krävs alternativa lösningar. Historiska och lågteknologiska metoder som morsekod, visselpipor eller till och med brevduvor kan åter bli relevanta.
Samtidigt handlar beredskap inte bara om vad vi har – utan vilka relationer vi har runt omkring oss.
Christian, 51, bor med sin familj i Majorna i Göteborg och är scoutledare sedan nio år, beskriver en vardaglig men genomtänkt beredskap:
– Jag har ett spritkök och bränsle för matlagning samt flaskor och en dunk för vatten. Lite torrvaror och några frystorkade färdiga matportioner, men inget större lager. Ett tält, sovsäckar och liggunderlag har vi också hemma, samt kniv, såg, yxa och andra verktyg om vi skulle behöva lämna hemmet.
Men när systemen sviktar är det inte bara utrustningen som avgör.
– Det är så många saker som kan hända som är svårt att förbereda sig på – till exempel om internet eller elsystemet skulle kollapsa helt. Prylar och papperspengar i all ära, personligen tror jag starkt på att upprätthålla och vårda sina sociala kontakter och skyddsnät – som grannar, släkt eller andra gemenskaper, så att man kan hjälpas åt och stötta varandra.
När de vanliga kommunikationsvägarna slutar fungera blir det tydligt hur små, enkla verktyg kan göra stor skillnad – men också hur avgörande det är att inte stå ensam.
Vad gör vi om el, mobilnät och andra system slutar fungera? Foto: Röhsska museet.
Orientering utan satelliter
Navigering är en annan grundläggande förmåga som ofta tas för given. GPS-enheter underlättar orientering, men är beroende av satelliter och ström. När de inte längre fungerar blir analoga alternativ nödvändiga. Kartor och kompass bör därför ses som självklara reserver att ha hemma.
Ännu viktigare är grundläggande navigationskunskaper: att kunna orientera sig efter solen och stjärnorna, läsa landskapet, känna igen växtlighet och använda tydliga landmärken. I kombination med planering av transport, packning och klädsel kan dessa kunskaper vara avgörande vid snabb evakuering eller förflyttning till en trygg plats.
Prepping handlar därför inte bara om utrustning – utan om att förstå, öva och värdera kunskap som fungerar även när systemen slutar fungera.
Läs mer om utställningen We Will Survive: Prepperrörelsen och design här.
Tre tips
När de vanliga kommunikationsvägarna slutar fungera blir det tydligt vilka små, enkla verktyg som kan göra stor skillnad. Med några handfasta hjälpmedel kan du både kalla på hjälp och hålla dig uppdaterad, även när systemen tystnar.
Visselpipa eller signalhorn – ett litet, bärbart sätt att ropa på hjälp eller varna andra.
Ficklampa – kan signalera visuellt, ge ljus vid strömavbrott och öka tryggheten i mörker.
Vev- eller batteridriven radio – för att hålla dig uppdaterad med nyheter och myndighetsinformation när internet och mobilnät inte fungerar.