Röhsskas modedag 2021

I årets digitala upplaga lyftes frågan om kvinnligt, manligt och könsneutralt genom ett föreläsningsprogram och ett urval dräkter från samlingen.

Flera stora internationella modemärken undersöker på olika sätt gränslandet mellan manligt och kvinnligt. Även inom branschen i Sverige intresserar sig många för hur kön påverkar modet och omvänt.

Röhsska museet vill lyfta aktuella samhällsfrågor som är relevanta i en designkontext och på olika sätt belysa dem genom att bjuda in olika röster och perspektiv. Temat för årets modedag var just en sådan viktig fråga med betydelse för vår samtid. I museets modesamling finns också många exempel som presenterar årets tematik ur ett historiskt perspektiv. I samband med Röhsskas modedag visades även dräkter digitalt från modeskapare som utmanat rådande konventioner och förhållit sig gränsöverskridande till manligt, kvinnligt och könsneutralt mode.

Vi bjöd under eftermiddagen den 12 mars in externa aktörer inom modeområdet och ställde frågan – hur förhåller den svenska modevärlden sig till temat idag och hur har det sett ut genom historien?

Röhsskas modedagar är ett återkommande programkoncept där fokus sätts på aktuella frågor inom modeområdet, såväl nationellt och internationellt. I år genomfördes programmet digitalt och livestreamades.  Livestreamingen är tyvärr inte längre tillgänglig.

1.21-11.19
Nina Due, museichef & Jenny Segergren, moderator hälsar välkommen.

DEL 1: HUR PÅVERKAR KÖN MODET OCH OMVÄNT?
11.20– 37.56
Mode och genus – design och kropp med Philip Warkander.

37.57– 56.17
Mod i modet med Cay Bond.

56.18– 1.26.50
Manligt och kvinnligt genom historien med Eva Andersson.

1.26.51– 1.45.38
Paus

DEL 2: MODESKAPARE I GRÄNSLANDET
1.45.39– 1.57.58
Master of the unisexxx, afrikanska hövdingar och vem bär vad? med Malin Busck (HIONLIFE).

1.57.59– 12.19.08
En ärlig process- Vilja, möjlighet och vem bär vad med Jonatan Härngren (L’homme Rouge).

12.19.09– 2.38.34
Style first, gender second med Frida Bard (HOPE)

2.38.35– 3.15.00
Paus

DEL 3: PANELSAMTAL: KROPP– INTE KÖN
3.15.01– 4.13.56
Panelsamtal: Kropp– inte kön med Erik Gustafsson, Linnea Magnusdotter, Christoffer Gissy och Christine Friberg.

4.13.57– 4.21.02
Avslut med Nina Due, museichef & Jenny Segergren, moderator.

ÅRETS MEDVERKANDE 

  • Jenny Segergren, producent Modepodden, författare, moderator och föreläsare
  • Philip Warkander, lektor i Modevetenskap vid Lunds universitet, skribent, konsult och curator
  • Cay Bond, journalist, redaktör för modetidningen CLIC och TV-programmet Modemaffian, curator och trendanalytiker på PROMOSTYL /Paris, curator
  • Eva Andersson historiker vid Göteborgs Universitet, med kläder, kön och klass som forskningsområde
  • Malin Busck, textilekonom vid Textilhögskolan i Borås, modedesigner med det egna märket HIONLIFE
  • Jonatan Härngren, en av grundarna till L’homme Rouge där han också varit Creative Director och designer, modedesigner, frilansande med Kultur5, kandidatexamen i modedesign Kunstakademiets Designskole
  • Frida Bard, Creative Director på HOPE, Tidigare designer på Acne Studios
  • Erik Gustafsson, universitetslektor i innovation och entreprenörskap vid Göteborgs universitet
  • Linnea Magnusdotter, en av grundarna till design- och produktionsstudion XV Group
  • Christoffer Gissy, herrskräddare
  • Christine Friberg, stylist, kreativ konsult, klubbarrangör och DJ

Stort tack till referensgruppen: Christina Friberg, stylist, kreativ konsult, klubbarrangör och DJ, Erik Gustafsson, fil. Doktor i innovation och entreprenörskap, Göteborgs universitet, universitetslektor, Saina Koohnavard, modedesigner och studierektor, Textilhögskolan Borås, Jenny Segergren, producent Modepodden, författare, moderator och föreläsare, Philip Warkander, fil. dr i Modevetenskap, Lunds universitet, författare och föreläsare.

MANLIGT, KVINNLIGT, KÖNSNEUTRALT I MODESAMLINGEN

I samband med Röhsskas modedag presenteras dräkter från modeskapare som utmanat rådande konventioner och förhållit sig gränsöverskridande till manligt, kvinnligt och könsneutralt mode.

Mode och kläder har genom historien speglat sociala och kulturella fenomen, som genus, klass och makt. Kläderna symboliserar många gånger samtiden, genom exempelvis kjollängd, färgval, material eller silhuett. I dagens samhälle har mode en viktig roll och vi människor definierar oss ofta genom de kläder vi bär.

Synen på vad som kan anses vara manligt respektive kvinnligt mode är föränderligt och har under historien varit nära förknippat med konstruktionen av genus och sociala normer. Behovet av att särskilja kvinnor och män har inneburit att klädedräkten delats upp i ett manligt respektive kvinnligt mode. Men kläderna har också bidragit till att förstärka maskulinitet respektive femininitet. Efter 1950-talets könsstereotypa modebild med kvinnor i korsetterat liv och vida kjolar blev unisexmode vanligt bland många franska modeskapare under 1960-talet med ett mer androgynt mode och även i Sverige blev ett könsneutralt mode vanligare under 1970-talet. Under 2010-talet har det blivit allt vanligare med könsneutrala kollektioner och plagg.

Här presenteras några dräkter från museets samling som på olika sätt förhåller sig till årets tema.

Toppbild: Rosa Sicily, design: Maxjenny (2019). 

Thierry Mugler använde  i flera av sina kollektioner sig av könskodade detaljer och ifrågasatte normer. Här visas en herrkostym och en damdräkt, båda från 1980-talet. Damdräkten har maskulina detaljer som tydligt markerade och överdimensionerade axlar, vilket var typiskt för 1980-talets dammode, medan herrkostymen har ett effeminerat snitt och mönster.

Thierry Mugler var en skicklig tillskärare och lånade gärna detaljer från modehistorien, bland annat från 1930- och 1940-talets Hollywoodfilmer med korsetterade liv och slanka silhuetter. Under 1980-talet var han en av de främsta franska modeskaparna.

Unisex var en trend bland flera kända franska modeskapare på 1960-talet och modeskaparen Yves Saint Laurent gjorde succé med sin smokingkostym för kvinnor. Hans damdräkter hade en androgyn utformning. I museets samling finns dessa klassiska könsneutrala plagg, en trenchcoat och en bomullsparkas från Yves Saint Laurents ready-to-wear-linje Rive Gauche.

Yves Saint Laurent var en fransk modeskapare, ursprungligen från Algeriet. Efter att ha gjort stor succé hos huset Dior under 1950-talet grundade Yves Saint Laurent sitt eget märke under 1960-talet och hans kreationer fick stor uppmärksamhet för sina djärva mönster och ovanliga kombinationer.

Rohdi Heintz har framförallt kommit att förknippas med unisexmode. Här visas en kappa och en rock från 1960-talet med den smala passform som Heintz föredrog i sina plagg. Damplaggen lånade ofta detaljer från det klassiska herrmodet, medan herrplaggen ofta var effeminerat skurna.

Rohdi Heintz (1943 – 2014) räknas som en av Sveriges mest kända modeskapare under 1970- och 1980-talet. Hans kläder lanserades i USA, England och Japan och han är känd för de många och framgångsrika samarbetena med bland andra Dixie Coat, Twilfit, Gulins och Björn Borg.

Jumpsuit, overall, onepiece eller byxdress är en av de dräkttyper som kanske mest kommit att förknippas med unisexmode. Plagget har flera gånger återkommit i modets cykliska repertoar. I museets samling finns flera exempel, bland annat dessa två, en byxdress i tweed med dubbelknäppning och matchande kavaj av den svenska modeskaparen Sighsten Herrgård från 1970-talet och en stickad overall ”Judith jumpsuit” från 2011 i merinoull och viskos av den danske modeskaparen och konstnären Henrik Vibskov.

Karaktäristiskt för den svenska modeskaparen Maxjenny Forslund är färgstarka och uttrycksfulla mönster. Kollektionerna riktar sig i första hand till kvinnor, men hon gör också unisexkostymer under etiketten ”Unisex suits” i olika färgställningar och mönster. Denna kostym ur museets samling ”Sicily Powder Pink” i vävd viskos, med smal passform, är från 2019 års Unisex suits kollektion.

Maxjenny Forslund är verksam i Köpenhamn och är en internationellt etablerad klädskapare som profilerat sig inom hållbart mode. Hon har en bakgrund som möbeldesigner och lanserade sitt eget modemärke maxjenny!.