Pågående forskningsprojekt finansieras av Göteborgs slöjdförening

  • Tsuba av smidesjärn och guldinkrustering. Dekorerad med två tranor i profil på båda sidor av föremålet. Japan, 1700-tal. RKM 370-1906. Foto: Mikael Lammgård, Röhsska museet
  • Vinskål i silver med inslag av guld. China, omkring 800-talet. RKM 93-1934. Foto: Mikael Lammgård, Röhsska museet
  • Tetsubin (vattenkittel) av gjutjärn. Japan, cirka 1800-1850. RKM 265-1906. Foto: Mikael Lammgård, Röhsska museet

Forskningen vid Röhsska museet relaterar till museets samlingar och är viktig för att kunna tillgängliggöra, bredda och fördjupa kunskaperna om museets ansvarsområden. All forskning vid museet bidrar till att berika den övriga museiverksamheten med nya perspektiv och frågor. Forskningsresultaten tillgängliggörs fortlöpande i föredrag, kataloger, publikationer, utställningar, internseminarium, konferenser och på museets hemsida.

En rad projekt bedrivs som involverar museets forskare och externa forskare. 2014 startade fyra nya forskningsprojekt i Röhsska museets regi. Samtliga licentiatdoktorander är knutna till Högskolan för design och konsthantverk; Birgitta Nordström, Franz James, Joakim Andersson och Miriana Vukoja. Projekten finansieras av Göteborgs slöjdförening.

I ritens rum – om mötet mellan tyg och människa
Birgitta Nordström, lic. doktorand vid Högskolan för design och konsthantverk och Röhsska museet.
Birgitta Nordström undersöker i forskningsprojektet I ritens rum, begrepp som iklädande, svepning och begravning. Det sker genom både konstnärligt arbete och skrivande. Biskopsskrud, svepefiltar och bårtäcke är de textila objekt som skapas och vars historiska och rituella sammanhang utforskas.
Nyckelord: Textilkonst, textilhistoria, liturgisk textil, iklädande, svepning, begravning.

Att lära sig slöjda – individuella och situerade läranderum
Joakim Andersson, lic. doktorand vid Högskolan för design och konsthantverk och Röhsska museet.
Joakims forskning fokuserar på kommunikation inom slöjdområdet; vilka kommunikationsformer förekommer i slöjdlärarlandskapet? Joakim studerar bland annat det visuella och auditiva och hur vi använder våra händer och kropp som kommunikationsverktyg. Det förekommer mycket kommunikation inom slöjd, men varför och hur? Hur fungerar individens lärandeprocess när en instruktion i slöjden omvandlas till kunskap genom självständigt arbete? Forskningen grundar sig på empiri insamlad på slöjdlärarutbildningen vid Tallinns och Göteborgs universitet.

Understanding the impact and meaning of furniture and interiors in psychiatric hospitals and prisons
Franz James, lic. doktorand vid Högskolan för design och konsthantverk och Röhsska museet.
Forskningsprojektet vill ge ökad förståelse och kunskap om möbler och inredning för psykiatri och kriminalvård och på så sätt bidra till ökade förutsättningar för en sund, säker och stödjande miljö för samtliga brukare. Projektet avser även att undersöka hur krav på säkerhet etcetera skapar möjligheter och begränsningar för gestaltning av produkter tänkta för dessa miljöer.

Jag ser inte, jag förstår inte – en berättelse om seende
Mirjana Vukoja, lic. doktorand vid Högskolan för design och konsthantverk och Röhsska museet.
Syftet med Mirjana Vukojas forskning är att utforska, analysera och tolka begrepp som seende, blick och blindhet. Hon planerar att undersöka seendets och blickens betydelse genom tiderna. Dessutom kommer hon att söka efter sätt att se mer, förstå mer och vad en sådan kunskap kan leda till.

Dela: