Historien bakom Röhsska museet

Röhsska museet öppnade 1916 i Göteborg. Sverige var sent med att få ett specialmuseum för konsthantverk och design. Röhsska var ett av de senast tillkomna av en rad liknande museer som byggdes runt om i Europa med avsikten att visa det yppersta inom industri- och hantverksproduktion.

Första världsutställningen 1851
Startskottet för uppförandet av konsthantverk- och designmuseer kom efter världsutställningen i London 1851. Vid denna utställning exponerades världens industriella förmåga. Men kritiken var stark mot vad man ansåg vara bristen på konstnärlig kvalitet. För att råda bot på bristen etablerade man museer, som hade som uppgift att samla på goda exempel. Genom de goda exemplens makt skulle hantverkare, industrimän och allmänheten utveckla sin kunskap om och känsla för den goda smaken. En förhoppning var att man med goda förebilder skulle kunna höja den konstnärliga nivån på industrins produkter. Museerna benämndes också därför vanligtvis för konstindustrimuseer. Som Röhsskas modermuseum räknas Victoria and Albert Museum i London tillkommet som en konsekvens av den första världsutställningen 1851. De närmaste systermuseerna är Kunstindustrimuseet i Oslo från 1876, Kunstindustrimuseet (Design museum) i Köpenhamn från 1890 och Taideteollisuusmuseo (Museum of Art and Design) i Helsingfors från 1874.

Bröderna Röhss
I likhet med många andra konstindustrimuseer grundades Röhsska museet med hjälp av privata donationsmedel. Museet bär sitt namn efter de två grosshandlarbröderna Wilhelm Röhss
(1834–1900) och August Röhss (1836–1904) som genom en testamentarisk gåva möjliggjorde uppförandet av museet. Bröderna Röhss hade skapat en förmögenhet genom sin firma som handlade med trävaruexport och bomullsimport. Tillsammans med en mängd generösa donatorer har museet haft möjlighet att under de senaste hundra åren utvecklas till en vital mötesplats för design, mode och konstslöjd med en imponerande samling med 50 000 föremål.

Föreningen Gnistan
Idén att öppna ett konstslöjdmuseum i Göteborg föddes redan under 1880-talet då föreningen Gnistan, som bildats 1878 för att befrämja intresset för konstslöjd i Göteborg, arrangerade sin första utställning med föremål inlånade från privata samlare i Göteborg. Utställningen blev en succé och man anordnade ytterligare två utställningar. Det enorma intresse som de väckte bland besökare och samlare initierade idén att ha en varaktig museiinstitution i Göteborg för att stödja konsthantverket. Göteborgs Museum (nuvarande Göteborgs stadsmuseum) hade en liten samling med konstslöjd, mest av historisk natur och alltför splittrad för att anses tillfredställa behovet av god representation
av konstslöjd.

Ny museibyggnad
1901 beslutade stadsfullmäktige att utan ersättning upplåta en tomt till ett konstindustrimuseum vid Vasagatan nära Slöjdföreningens skola och Chalmers tekniska läroanstalt. Med hjälp av bröderna Röhss donation kunde man sedermera uppföra museet. 1904 antog Göteborgs stadsfullmäktige museets stadgar och Röhsska Konstslöjdsmuseet etablerades. Trots att det skulle dröja ytterligare
12 år innan museet öppnade påbörjades ett febrilt arbetet med att låta uppföra en ny museibyggnad och samla in föremål. De första samlingarna utgjordes av äldre svenskt och europeiskt konsthantverk. Snart tillkom en samling japanska föremål, och 1912–13 företogs, för museets räkning, en insamlingsresa till Kina av botanisten Thorild Wulff. Axel Nilsson blev Röhsska museets intendent 1914, men hade som rådgivare till styrelsen redan bidragit till att byggnaden fått en form som ett väl fungerande och levande museum. Axel Nilsson var också en av initiativtagarna till Thorild Wulffs kinaresa. Man hann också arrangera en del mindre tillfälliga utställningar innan museet slog upp dörrarna för allmänheten 1916. År 1917 instiftades också föreningen Röhsska konstslöjdmuseets vänner. Ordförande blev prins Eugen. Föreningens ändamål var att köpa in värdefulla konstslöjdföremål, som i samförstånd med museets ledning skulle överlämnas till Röhsska Konstslöjdmuseet och införlivas med dess samlingar.

Rött handslaget tegel
Museibyggnad som uppfördes 1913 i rött handslaget tegel är ritad av Carl Westman (1866–1936) och placerade mellan Chalmers på Vasagatan, nuvarande Valand och Slöjdföreningens skola på Kristinelundsgatan, nuvarande HDK. Byggnadens arkitektoniska utformning är på många sätt typisk för 1910-talets nationalromantiska anda. Museifasadens många tegelstenar är handslagna och flera av dem har ett mönster eller en ristad dekor, vilka beställdes och i vissa fall även utfördes av arkitekt Carl Westman och intendent Axel Nilsson.

Verksamheten förändrades
Under de dryga hundra år som Röhsska museet har funnits till har verksamheten gradvis förändrats. Den första byggnaden visade sig vara för liten för verksamhetens omfattning och vid mitten av
1930-talet beslutade man att utöka museet med en mindre tillbyggnad. Även denna gång kom byggnaden att bli tidstypisk. På 1930-talet hade funktionalismen slagit igenom, och det som uppfördes gick helt i denna stil. Melchior Wernstedt ritade en tillbyggnad för tillfälliga utställningar som stod färdig 1937 med stora fönster ut mot Chalmersgatan. Trots den nya byggnaden uppstod med tiden ett behov av ytterligare utökning av lokalytan, och på 1950-talet kom ännu en tillbyggnad. Sven Brolid, ritade tillbyggnaden som uppfördes 1957–62, och som än i dag omnämns som Brolidhallen.

Världens största designpris
Sedan 1994 har Röhsska museet haft förmånen att dela ut världens största designutmärkelse. 1992 beslutade Torsten Söderbergs stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse att instifta Torsten och Wanja Söderbergspris för att åt Röhsska museet i Göteborg ge möjlighet att till främjande av konsthantverk och konstindustri i Norden utdela en årlig belöning för nyskapande och framstående gärning inom konsthantverk och design. Priset tillkom med anledning av 100-årsdagen av Torsten Söderbergs födelse den 4 november 1894 och delades ut första gången 4 november 1994. Pristagare utses av en prisnämnd med representation från de nordiska länderna vilken tillsättes av chefen för Röhsska museet efter samråd med styrelserna för Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. Prissumman är
en miljon svenska kronor.

Röhsska vill skapa upplevelser
I dag är Röhsska museets syfte är att samla och visa design- och konsthantverkstraditionens skilda uttryck och kreativa karaktär, att uppmuntra ett aktivt förhållningssätt hos museibesökarna och att stimulera medvetenhet och kunskap om både historiska och samtida uttryck inom design och konsthantverk. I museets uppdrag ingår ett ansvar för att bevaka och samla in design och konsthantverks föremål och bevara dem för eftervärlden. Museet skall också presentera aktuella utställningar, arbeta med aktiv pedagogisk verksamhet samt dokumentera designprocessen genom historien. Museet önskar med hjälp av föremålsinsamling och utställningar ge perspektiv på samhällsutvecklingen, skapa upplevelser och bidra med stimulans och fördjupade insikter om den formvärld som omger oss. Museet vill vara en självklar mötesplats för utövande konsthantverkare, designers, forskare, industri och näringsliv.

Museichefer
Museets förste intendent var Axel Nilsson, som också deltog i uppbyggnaden av museet. Hans efterträdare var Gustaf Munthe 1924, Göran Axel-Nilsson 1946, Jan Brunius 1972, Christian Axel-Nilsson 1986, Helena Dahlbäck Lutteman 1996, Lasse Brunnström 1998, Elsebeth Welander-Berggren 2000, Ted Hesselbom 2007 samt Tom Hedqvist 2013.

Dela: