Magnus Eidem, glasälskare och glasbruksägare

  • Magnus Eidem (1866-1930).
  • Brevpress, Fåglaviks bruk.
  • Dubbelvas (RKM421-1930) Fåglaviks bruk.
  • Balsamflaskor från 3:e årh.e.Kr - 2:e årh.e.Kr. Ingick i Eidems donation till museet. (RKM390-1930 med flera)
  • Fat från Syrien och Palestina, 5:e årh.e.Kr. (RKM356-1930, RKM365-1930)
  • Krus från Syrien, 4:e årh.e.Kr. - 5:e årh.e.Kr. (RKM406-1930)
  • Boken "More about collecting" av Sir James Yoxall, 1913, ur Magnus Eidems donation.

Magnus Eidem föddes 16 augusti 1866 i Göteborg. Han var son till grosshandlarparet Pauline Rosine Eidem och Magnus Andersson. Den senare var född i Fåglavik i Västergötland.

Fåglaviks glasbruk

Magnus Eidem studerade vid Schillerska privatskolan samt vid Göteborgs realläroverk under åren 1880–1882. Därefter var han elev vid Göteborgs handelsinstitut fram till år 1884. Som 19-åring började han sitt yrkesverksamma liv med att arbeta i faderns affär. Fadern anlade glasbruket Fåglavik (1874-1978). Där tillverkades bland annat buteljer, glas till fotogenlampor, slipade och oslipade småglas, medicin- och parfymflaskor. Bruket exporterade till flera länder. När fadern dog 1891 fick Magnus Eidem ta över huvudansvaret för familjefirman.

Åren 1891–1929 var han VD och disponent för Örnberg & Anderssons AB. Ansvaret för firman innebar bland annat skötseln och upprätthållandet av den patriarkaliska andan vid Fåglavik glasbruk. Under åren 1912–1918 var omkring 280 arbetare knutna till Fåglavik glasbruk. Som mest hade man sammanlagt 26 verkstäder igång, fördelade på Tyska, Franska och Reservhyttan. Under depressionen försämrades de goda resultaten av verksamheten och många arbetare måste avskedas. Allt detta kom att vila på Magnus Eidems axlar.

Trots svårigheter drev han med outtröttlig energi och framgång affärerna. Sjukdom tvingade honom slutligen att avgå från chefsposten 1929 och firman Örnberg & Andersson AB ändrades till Fåglavik glasbruk AB. Magnus Eidems syskon och syskonbarn blev nya företagsledare.

Våning fylld av antika glas

Magnus Eidem levde isolerad, lomhörd och ensamstående under nästan hela sitt liv i sina föräldrars våning på S:t Eriksgatan 3 i Göteborg. Han var en samlare. Särskilt intresserade sig han för antika glasföremål från de första århundradena e. Kr. samt litteratur om glaskonstens historiska utveckling. Våningen fylldes därför efterhand med antika glasföremål av romersk-syrisk typ och böcker om antikt glas. År 1912 gav Eidem ut det 166 sidor tjocka verket Berättelser ur den äldre glasindustriens historia för svenska glasarbetare. Göteborg. Han lät trycka en förteckning år 1919 över 151 nummer av böckerna. Biblioteket växte emellertid snabbt och år 1923 kom en utökad förteckning över ytterligare 449 volymer i ämnet.

Sjukdom ledde till fördjupad glaskunskap

Sjukdomen som ledde till en ofrivillig isolering, bidrog till att han fördjupade sig i de ämnesfält som låg honom närmast; glasblåsningens första uppkomst och tekniker inom glasblåsningen. Till Nordiska museet skänkte han redskap och verktyg för att man på Skansen skulle kunna demonstrera glasblåsning. Tyvärr fick Magnus Eidem aldrig uppleva det i verksamhet eftersom han redan avlidit när man 1936 i Skansens glashytta blåste glas för första gången.

Tidig medlem i Röhsska konstslöjdmuseets vänförening

Magnus Eidem var aktiv ledamot i styrelsen för Göteborgs köpmansförening 1902–1906, ordförande i Svenska hushållsglasfabrikanternas förening 1912–1922 och i Svenska flaskfabrikanternas förening 1913–1922. RVO 1916. Han blev tidigt, redan 1917, medlem i Röhsska konstslöjdmuseets vänförening och på så vis delaktig i museets inköp av föremål och samlingar. År 1927 testamenterade han sin värdefulla samling av glas, huvudsakligen antika syriska flaskor för balsam, vin eller parfym och omkring 500 böcker till Röhsska museet. Magnus Eidem avled den 18 januari 1930. Men hans minne lever kvar i museets glas- och boksamling.

Ritwa Herjulfsdotter

Dela: