Fint besök från Japan

  • Kunio Kobayashi tillsammans med urnan utför av Tatsuzo Shimaoka. Foto: Taeko Svensson

Röhsska museet har en av Skandinaviens finaste samlingar av japanskt konsthantverk, och hade nyligen glädjen att ta emot den japanske bonsaimästaren Kunio Kobayashi för en specialvisning. Kunio Kobayashi är en av de ledande utövarna och pedagogerna inom bonsai, den speciella form av plantering och skötsel av träd som innebär att det växande trädet fås att behålla en begränsad storlek. Kunio Kobayashi besökte Göteborg i samband med Botaniska Trädgårdens pågående satsning ”Japan 2014”, där han medverkade med ett föredrag och demonstration.

På Röhsska museet fick Kunio Kobayashi bland annat examinera ett japanskt stengodsföremål som nyligen omattribuerats, det vill säga museet har ändrat uppfattning om vem som är dess upphovsman. Föremålet står vanligtvis i museets magasin men har med anledning av omattribueringen tagits fram för att fotograferas. Den osignerade urnan inköptes 1993 på en auktion i Stockholm då föremål ur dödsboet efter Wilhelm Kåges änka såldes.

Wilhelm Kåge (1889-1960) var 1900-talets mest betydelsefulla svenska keramiker och hade ett särskilt intresse för kinesiskt och japanskt konsthantverk. Under en resa till Japan på 1950-talet besökte Kåge keramikern Shoji Hamada (1894-1978), med vilken han blev en nära vän. Röhsska museets urna troddes vid inköpet 1993 vara utförd av Kåge i Hamadas verkstad i Japan, något som dock senare har kommit att ifrågasättas, bland annat på grundval av att stilen på föremålet har mycket få likheter med Kåges arbete.

En japansk expert attribuerade år 2012 föremålet till Tatsuzo Shimaoka (1919-2007), en japansk keramiker som var elev till Shoji Hamada. Denna attribuering har senare kunnat bekräftas genom uppgifter i Röhsska museets eget arkiv. 1958 visade museet utställningen ”Japanskt”, med konsthantverk ur Wilhelm Kåges privata samling, och med ledning av en bevarad pappersetikett på föremålet, en maskinskriven föremålsförteckning samt fotografier från utställningen 1958 har pjäsen med säkerhet kunnat identifieras som ett arbete av Tatsuzo Shimaoka.

Vasen är drejad och sedan dekorerad i så kallad mishima-teknik, också kallat ”rope pattern”. Tekniken, som skapar ett regelbundet reliefmönster över ytan, användes flitigt av Tatsuzo Shimaoka. Bonsiamästaren Kunio Kobayashi, som är en stor kännare av keramik, berömde pjäsen som ett tidigt och mycket fint exempel på Tatsuzo Shimaokas arbete. Enligt Kunio Kobayashi har Tatsuzo Shimaokas tidiga pjäser en särskild kraftfullhet i uttrycket som i viss mån kom att försvinna under hans senare konstnärskap.

Kategori: Blogg

Dela: