Japansk form

I vår japanska samling finns No-masker, kimonos, teskålar och en mängd andra fascinerande föremål från 1600-talets Japan fram till sent 1900-tal. De östasiatiska samlingarna på tredje våningen är från och med den 12 januari 2014 stängda med anledning av ett omfattande säkerhets- och uppdateringsarbete i museet. Via vår webbkatalog Sök i samlingen går det att söka bland föremål som för tillfället inte är utställda.

Fredrik Martins samling
Redan 1905, 11 år innan museet öppnade, fick Röhsska en stor samling japanska föremål, genom en donation från ett antal göteborgska köpmän. För de donerade pengarna köpte man in sammanlagt 800 föremål av orientalisten Fredrik Martins samling med japanskt konsthantverk, som han samlat in under sina resor runt om i världen. Japan hade under en lång period varit stängt mot omvärlden och det var först på 1860-talet som Japan öppnade sina gränser för handel med västvärlden och japanskt konsthantverk kom att bli mycket populärt i Europa och man valde därför att samla japanskt konsthantverk till det nyöppnade Konstslöjdmuseet i Göteborg. Redan 1916 då museet öppnade hade en permanent utställning med föremål från Japan inrättats.

Netsukesamlingen
Samlingen av netsuke är av hög kvalité och härstammar även den från orientalisten Fredrik Martins stora samling från 1905. I hans samling fanns 125 netsuker och 1946 införlivades stadsarkitekt Salomon Sörensson samling bestående av 516 netsuker. Netsuke betyder ”rot att hänga i” och var en del av den japanska klädedräkten. Netsuke fick sin utformning på 1500-talet då man i Japan började använda börsar, medicinaskar, skrivdon etc. som man hängde i snoddar innanför bältet. Netsuken användes som en knapp för att fästa snodden. Man behövde en snodd eftersom kimonon saknade fickor. Från att i början ha varit en enkel träbit kom netsuken att bli mer och mer bearbetad och så småningom ett konstföremål, som förutom sitt bruksvärde också blev värdefulla samlarobjekt. Netsukerna hade sin stora glansperiod under Tokugawa shogunatet då landet var isolerat mot omvärlden. Det samma gällde för de japanska träsnitten.

Japanska träsnitt, ukiyo-e
Konstnärerna tillhörde en konstriktning kallad ukiyo-e, som kan tolkas som ”bilder från den flytande, förgängliga världen.” Denna konstriktning blomstrade under den så kallade Edo-perioden eller perioden då shogunerna av släkten Tokugawa styrde Japan 1603-1868. Tekniken kom från Kina till Japan redan på 700-talet och användes först till att mångfaldiga religiösa texter och bilder i böcker. I slutet av 1600-talet började man publicera träsnitt på enskilda ark med bilder från städernas nöjesliv, från teatrar, tehus och glädjekvarter och träsnittet utvecklades till en egen konstart. Röhsska museet har en mycket fin samling med träsnitt, där ett fyrtiotal träsnittskonstnärer finns representerade med verk från 1680-talet till sent 1800-tal.

Dela: